Förintelsens betydelse

SYNOPSIS: Doktor Pierce talar om hur judar använder "Förintelsen" och recenserar Norman Finkelsteins bok The Holocaust Industry. Han diskuterar även hur judarna skiljer sig från andra parasitistiska minoriteter såsom zigenarna.

===========================================

Sändningsdatum: 12 augusti 2000

av doktor William L. Pierce

God dag!

Jag var mycket till freds med gensvaret på förra veckans sändning. Jag har alltid trott att de flesta människor är mer intresserade av specifika, anekdotiska och personliga kommentarer än av mer allmänna opersonliga kommentarer, och det är därför som jag så ofta talar om mycket specifika fall av svart brottslighet eller liberalt hyckel och dårskap, eller politisk korruption och förräderi, med namn, datum och platser. Men jag är glad över att märka att vi har många lyssnare som verkligen bryr sig om de allmänna principer som ligger bakom alla detaljerna.

Idag ska jag åter börja på ett allmänt sätt, men sedan ska vi gå vidare med specifika belägg för att underbygga de allmänna teserna. Vi ska börja med judarnas allmänna roll i europeiska eller vita eller ariska eller icke-judiska samhällen, vilken term ni nu kan tänkas föredra. Min tes har varit att judarna - som en helhet - alltid är destruktiva: moraliskt destruktiva, socialt destruktiva, men framför allt rasligt destruktiva. Varje samhälle, varje nation, varje folk som ger judarna fritt spelrum att göra vad de vill kommer att förgöras av dem. Det är på det sättet på grund av att det ligger i judarnas natur att förgöra allt som inte är judiskt, och på grund av att judarna har en unik förmåga att förgöra andra folks samhällen.

Jag ska återkomma till denna teori om ett ögonblick med en del belägg, men först bör vi notera de problem det ställer oss inför i vårt utbildningsprogram. Ett problem är oförmågan hos många av vårt folk att över huvudtaget generalisera. De ser allting endast i individuella och personliga termer. Säger man åt dem att judarna som helhet är destruktiva för vårt samhälle, så kommer de att säga: "Åh nej, det är inte sant, för jag känner en del judar som inte gör något destruktivt alls. De sköter bara sitt och försöker tjäna sitt uppehälle som alla andra". De kan inte riktigt greppa begreppet av judarna som en helhet; allt de kan se är Abe och Dave och Izzy och Sara som individer.

Ett andra problem är den andra sidan av myntet: många av vårt folk kan inte fundera kring judarnas roll objektivt för att de övertygats att judarna som helhet inte är som alla andra; de är speciella och förtjänar särskilt hänsynstagande; de är inte föremål för kritik som andra människor. Och jag hänvisar inte främst till de fundamentalistiska kristna, vars predikanter lärt dem att judarna är "Guds utvalda folk" och inte kan göra något fel. Jag tänker på de något mer sofistikerade människor som har fått lära sig av massmedia och skolorna att judarna är befriade från kritik på grund av deras unika offerstatus. De led så mycket under Förintelsen att de förtjänar särskild hänsyn, och att anklaga dem för illasinnade motiv eller att göra fel är som att sparka på någon som ligger ner.

Om vi utesluter de primitivaste och vidskepligaste kristna, så är det definitivt den massiva förintelsepropagandan som gör det svårt för många människor att tänka objektivt beträffande judarna. Och låt mig berätta för er att det var så det var planerat. Vi ska tala mycket mer om det, men låt mig först avsluta min allmänna teori.

Jag sa att judarna som helhet är socialt, moraliskt, intellektuellt och rasligt destruktiva, och att de har en unik förmåga att vara destruktiva. Skälet till detta är deras unika existenssätt som en parasitistisk minoritet i en icke-judisk värdbefolkning. Ibland har denna utbredning - eller diaspora - som en minoritet bland icke-judiska värdar kompletterats av en geografisk koncentration av judar i Palestina eller Babylon eller något annat judiskt centrum, och ibland inte. I vardera fallet är parasitistisk det rätta adjektivet.

Det finns naturligtvis andra parasitistiska minoriteter, men ingen liknar judarna. Zigenarna, till exempel, existerar som en parasitistisk minoritet i de flesta vita länder. Zigenare betraktas allmänt som ett otyg på grund av deras benägenhet att stjäla, och när de blir till ett allt för stort irritationsmoment jagas de bort av lokalbefolkningen. Men zigenarna har aldrig någon ambition att ta över en vit nation och suga ut den. De försöker aldrig omstörta värdbefolkningen. De försöker aldrig ta över skolorna eller tidningarna eller utsätta sina värdar för propaganda. De vill i allmänhet leva för sig själva, upprätthålla sin egen identitet och exploatera sina värdar precis så mycket att de inte förorsakar en stark motreaktion.

Judarna å andra sidan, har alltid försökt ta över. De vill inte ha smulorna från det icke-judiska samhället; de vill ha allt. Icke-judiska samhällen gör naturligtvis motstånd, vilket är skälet till att judarna massförvisats från varje nation i Europa gång efter gång under de senaste tusen åren. Den judiska metoden för att besegra motståndet är att korrumpera den nation de försöker lägga sina nävar kring. En aspekt av korruptionen är enkel bestickning. Om man har tillräckligt med pengar kan man vara i stånd att köpa sig privilegier från nationens ledare. Det fungerade när europeiska nationer styrdes av kungar, och det fungerar till och med bättre när ett samhälle styrs av valda politiker. Men om man verkligen vill suga ut ett samhälle till sista blodsdroppen, behöver man gå bortom bestickning. Man behöver förgöra en nations solidaritet. En nation är när allt kommer omkring som en stor utvidgad familj, med alla besläktade genom börd, även om släktskapet kan vara mycket avlägset.

Man är antingen i familjen, en medlem av nationen, eller så är man en främling, inte i familjen. Det är den väsentliga distinktionen. Så om man vill ta över en nation behöver man få familjens medlemmar, nationens medborgare, att glömma sin identitet och sina traditioner. Man behöver korrumpera nationen andligt och moraliskt såväl som politiskt. Man behöver sudda ut distinktionen mellan insider och outsider; sedan är man inte längre en outsider, och motståndet mot en rämnar. Förstår ni? Det är och har alltid varit den judiska metoden: ta över en nation genom att förgöra den, genom att göra den till en rotlös, kosmopolitisk och mångkulturell kloak.

Man behöver med andra ord vinna kontroll över informationsflödet och föreställningarna i nationen. Man behöver vinna kontroll över massmedia för nyheter och underhållning. Sedan kan man korrumpera nationens själ. Man kan avgöra vilka åsikter som kommer att vara på modet och vilka som inte kommer att vara det. Man kan omforma nationens djupaste myter för att passa ens egna mål. Man kan förgifta barnens sinnen och vända dem mot sitt eget folk. Man kan stjäla folkets kunskap om dess eget förflutna från dem och därigenom hamna i en bättre position för att stjäla dess framtid med. Man kan plundra nationen efter eget godtycke. Och det är exakt vad judarna har gjort mot varje icke-judiskt samhälle, varje vit nation, sedan andra världskriget.

Att korrumpera en nations själ kan naturligtvis visa sig vara ett tämligen stort och komplext projekt, och massor av trick kan komma att behövas för att få jobbet avklarat. När det handlar om trick är judarna emellertid i sitt esse. Det smartaste och effektivaste trick som judarna utfört sedan kriget är deras berömda Förintelsetrick. Jag har talat med er tidigare om Förintelsen. Jag har framhävt att sättet att genomskåda tricket är att undersöka det bit för bit, påstående för påstående, detalj för detalj. Det är på det sättet man skiljer lögnerna från de halvsanningar som de skickligt vävt samman. Det är därför som alla som vägrar att svälja saken med hull och hår, alla som vägrar att buga och knäböja i närvaron av Förintelsen, alla som vanvördigt säger: "Nåväl, låt oss undersöka den här grejen och se vad den består av" fördöms hysteriskt som "förintelseförnekare.

Idag ska vi titta på vad en jude har att säga om Förintelsetricket. Den juden är Norman Finkelstein. Han är professor vid City University i New York, och han är en vänsteranhängare. Likt en del andra vänsterjudar är han på kant med vad han ser som en fascistregim i Israel. Utöver detta, tror jag, är hans bekymmer att de girigare och mer rovlystna judarna ska komma att överträffa sig själva och nedbringa katastrofen över alla judar. Han är särskilt bekymrad över att Förintelsemyten ska avslöjas och resultera i en enorm icke-judisk motreaktion mot judarna. Han skulle vilja desarmera saken innan den exploderar, och sålunda har Finkelstein just fått en bok publicerad för det syftet. Den heter The Holocaust Industry, och hans judiska fränder är inte glada över den. I själva verket skriker de efter hans blod. Boken är dynamit. Den publicerades förra månaden, och man kan få tag på ett exemplar genom mitt företag, National Vanguard Books, eller från amazon.com, fastän ni troligen inte kommer att finna den i den vänliga bokhandeln i kvarteret...

Finkelstein ägnar sina första sidor i sin bok till att dokumentera det faktum att Förintelsen är en judisk myt konstruerad mer än 20 år efter andra världskrigets slut. Termen kom inte att brukas allmänt förrän efter 1967. Alla förstod naturligtvis att judar hade dött under kriget. Ingen ifrågasatte det faktum att det förekom koncentrationsläger där många judar, zigenare, kommunister, homosexuella och andra oönskade avskildes från det tyska samhället. Ingen ifrågasatte det faktum att mot slutet av kriget, när förhållandena i Polen och Tyskland blev kaotiska, blev förhållandena till och med värre i koncentrationslägren, och många koncentrationslägerfångar, försvagade av undernäring, dog av tyfus och andra sjukdomar. Ingen ifrågasatte det faktum att på östfronten förekom det masskjutningar av judiska fångar eller att judiska politiska kommissarier separerades från sovjetiska krigsfångar och sköts. Många civila på både den tyska sidan och den judiska sidan dog under kriget.

Men det var först 20 år efter kriget som de judiska ledarna räknade ut att det fanns mycket att vinna på att porträttera judarna som krigets huvudsakliga offer, och sålunda konstruerades Förintelsemyten för detta syfte. Genom att blanda en del fakta - vanligtvis överdrivna eller förvrängda fakta - med massor av påhitt, skapade Hollywoods och New Yorks mytomaner Förintelsen, i vilken oskyldiga judar blev krigets huvudsakliga offer, som knuffades in i "gasugnar" av miljoner sadistiska nazister.

Finkelstein noterar att Förintelsens två bestämmande dogmer var först och främst påståendet att den var unik, påståendet att ingen annan förföljelse i hela historien ens kom i närheten av Förintelsen i omfattning eller allvar, påståendet att Förintelsen ger judarna en status av de främsta offren i världen. Ingen annan har lidit så mycket som judarna - och ingen annan är berättigad till så mycket sympati och kompensation som judarna. Att antyda annorlunda är likvärdigt med helgerån.

Förintelsens andra bestämmande dogm var att den var en fullständigt irrationell handling från tyskarnas sida och inte på något sätt grundade sig på något som judarna själva hade gjort. Judarna var med andra ord fullständigt klanderfria offer. Att antyda att det kanske var något slags beteende från judarnas sida som provocerade tyskarna var att "skylla på offret", en mycket politiskt inkorrekt synd. Det var en överträdelse mot deras andra dogm - förnuftsvidrighetsdogmen - som fick en av Tysklands mest framstående historiker, Ernst Nolte, att kastas ut i kylan och mörkret av judarna och deras icke-judiska lierade. Nolte har framhävt i sina verk att ett av skälen till att Hitler var fast besluten att bryta judarnas grepp om det tyska samhället var deras stöd för kommunismen, och detta var även ett av flera skäl till att det tyska folket delade Hitlers motvilja mot judarna. Judarnas överväldigande roll i sovjetkommunismen - och även i den kommunistiska rörelsen i Tyskland innan Hitler blev kansler 1933 - var välkänd i Tyskland och annorstädes. Och de illdåd som judarna begick mot de icke-judiska befolkningarna i de länder som styrdes av kommunismen - den framkallade svälten i Ukraina i vilken miljoner dog och masskjutningarna av ukrainska bönder, till exempel - var också välkända. Så när Nolte mottog en utmärkelse förra månaden för sitt verk som historiker, började judarna med sitt clownspel, rätt likt den cirkus de iscensatte när österrikaren Jörg Haiders parti tog sig in i den österrikiska regeringen för några månader sedan. Nolte fick utmärkelsen för att han "skyllde på offren", skrek judarna och deras urskuldsmakare.

Finkelstein citerar en del av de ledande förintelsepropagandisterna i detta avseende. De ser varje form av antisemitism som en "icke-judisk mental patologi" utan någon rationell grund. Enligt Förintelsens överste präst Elie Wiesel drivs antisemiten av - citat - "irrationella argument" och "förargar sig helt enkelt över det faktum att judar existerar." Wiesel skriver: - citat - "Under två tusen år... var vi alltid hotade... Varför? Inte av någon anledning alls." - slut citat - Daniel Goldhagen, författaren till Hitlers Willing Exexutioiners, en av de skändligaste självtjänande propagandaböckerna om Förintelsen, skriver att antisemitismen är - citat - "skild från verkliga judar" och "i grund och botten inte ett svar på någon objektiv utvärdering av judiskt handlande" och "oberoende av den judiska naturen och judiska handlingar" - slut citat - Den Judiske romanförfattarinnan Cynthia Ozick förklarar det med att säga - citat - "världen vill utplåna judarna... världen har alltid velat utplånat judarna." - slut citat -

Finkelsteins bok är särskilt värdefull eftersom den är så väldokumenterad. Han citerar dussintals andra böcker och ger specifika hänvisningar till ett antal särskilt avslöjande uttalanden av andra judar. Han döljer inte föraktet när han talar om charlataner som Wiesel och Goldhagen. Han visar upp Wiesel som en from bluff vars normala talararvode är 25.000 dolllar. Wiesels popularitet grundar sig på hans förmåga att se högtidlig ut och spotta fram fullständigt nonsens utan att behöva le. Han talar inte om verkligheten utan om det heliga och obeskrivliga mysterium som är Förintelsen, ett mysterium bortom all förståelse eller förklaring, som aldrig från undersökas eller ifrågasättas. Och hans icke-judiska publik sväljer allt. Jag måste erkänna att jag inte trodde att en jude kunde skämmas över den här sortens bedrägeri, men uppenbarligen skäms Finkelstein verkligen över Wiesel.

Finkelsteins förklaring till varför Förintelsen uppfanns är i grund och botten samma som min: Förintelsen ger judarna immunitet från kritik för allt de gör mot icke-judar, oavsett hur vederstyggligt det än kan vara, och den ger dem en orsak att kräva allmosor från resten av världen. Finkelstein gör ett mycket trovärdigt arbete när han slår fast sin förklaring genom att i detalj beskriva på vilket sätt judarna har pressat schweizarna och andra på miljarder dollar i krigsskadestånd. Han skriver, och jag citerar: "På senare år har förintelseindustrin blivit en regelrätt utpressningsverksamhet." - slut citat -

Finkelsteins bok borde sannerligen läsas av alla som är intresserade av vad judarna gör. Den är fylld med mycket värdefull information. Den har emellertid en mycket allvarlig brist. Den skyller förintelsebluffen på några få giriga och skrupellösa judar. Finkelstein skriver om en del av dessa judars aktiviteter: Edgar Bronfman, ordförande för Judiska världskongressen; rabbinen Israel Singer, generalsekreteraren för Judiska världskongressen; rabbinen Marvin Hier vid Simon Wiesenthal Center; Abe Foxman på Anti-Defamation League och så vidare. Och dessa judars girighet och påstridighet tar verkligen andan ur en. Finkelstein avslöjar till exempel att Simon Wiesenthal, den berömde nazistjägaren, hyr ut sitt namn till Simon Wiesenthal Center i Los Angeles för 90.000 dollar om året. Det är i själva verket ett bra avtal för rabbinen Hier och Simon Wiesenthal center. Hier håvar in miljoner dollar varje år från skuldtyngda icke-judar genom att påminna dem om att de inte räddade tillräckligt många judar undan Hitler under andra världskriget.

Men faktum är att om det bara fanns några få giriga konspiratörer inblandade så skulle förintelseindustrin aldrig ha kunnat löna sig. Den genomsnittlige soffpotatisen skulle aldrig ha hört talas om den. Den genomsnittliga fobollsmorsan skulle inte känna ett styng av skuld varje gång Elie Wiesel åkallar det heliga Förintelsemysteriet. Så kallade "Holocaust-studier" skulle inte ha varit en del av läroplanen för high schoolelever i 17 delstater. Israel skulle inte ha varit i stånd att bygga en enorm arsenal av kemiska, biologiska och nukleära vapen utan ett ljud till protest från någon och sedan med framgång kräva att Irak skulle bombas tillbaka till stenåldern för att ha försökt att göra samma sak.

Faktum är att förintelseindustrin byggdes av först och främst massmedia, och bokstavligen hundratusentals judar arbetar i denna speciella bransch. Några få äregiriga sionister och giriga judiska skojare kan ha hittat på ursprungsidén, men Steven Spielberg har gjort oändligt mycket mer för att bygga upp förintelsemyten än alla de giriga sionistämbetsmännen tillsammans. Vidare har Förintelsen bekräftats och stötts av nästan hela det judiska samväldet. Nästan varje jude vill ha sin del av förintelsepengarna. De som likt Finkelstein gjort åtminstone något för att ådagalägga bluffen eller blott svära sig fria från den är en mycket liten minoritet. Finkelstein förstår definitivt det, men han erkänner inte i sin bok att han förstår det. Han vill inte anklaga det judiska samväldet som helhet för detta bedrägeri, men det är i själva verket det judiska samväldet som helhet som är skyldigt.

Jag sa tidigare att judarna som helhet är destruktiva, och jag använde Förintelsen som exempel för att stödja detta påstående. Förintelsen stöds av och gynnar judarna som en helhet, inte bara några få av dem, och Förintelsen är destruktiv för oss, för vår nation, på tusen olika sätt. Förintelsen utgör ett skydd för den organiserade judiska brottsligheten i Amerika, till exempel. På Janet Renos justitiedepartement är man rädd för att ta itu med stora judiska gangsters på det sätt de tog itu med den italienska maffian. Den vita sexslavhandeln är i stånd att blomstra i Israel, och ingen politiker i Förenta staterna kommer att göra någonting för att motsätta sig den, eftersom det är en judisk industri. Ingen politiker i vår regering kommer att hota med att avbryta biståndet till Israel. Hillary Clinton kan delta i en internationell konferens om att skydda kvinnor och avsiktligt och medvetet sabotera varje åtgärd som skulle kunna sätta en käpp i hjulet på den judiska handeln med sexslavar, och ingen har modet att kritisera henne för det. Det finns sannerligen mycket mer än brott och pengar och politisk korruption inblandat i denna förintelsebluff. Vi låter den styra över oss, vi låter den bestjäla oss vårt mod, och den förgör våra själar.

Nåväl, jag har talat under tidigare sändningar om många av de frågor som är inblandade i förintelsebluffen. Jag ska tala om andra förintelsefrågor i kommande sändningar. Det är ett stort ämne med många fakta. Vad ni kan göra nu är att läsa Professor Finkelsteins bok, The Holocaust Industry. Och fundera därefter på vad ni läst i boken medan ni ser bushkampanjen surra kring Al Gores vicepresidentkandidat Joseph Lieberman, rädd för att säga ett ont ord om honom. Ni kommer att förstå varför de är rädda för att säga något kritiskt om Lieberman.

Tack för att ni varit med mig idag igen.