Vad jag vill tala om idag är bevisen för att samma människor som fördärvar Tyskland och hindrar tyskarna från att tala och samlas fritt fördärvar Amerika och gör sitt yttersta för att ta ifrån amerikanerna sin frihet också. En hel del av den bevisning som jag ska ge er är emellertid tvetydig. Med mina begränsade utredningsresurser är det allt jag kan göra. Ni kommer att vara tvungna att göra era egna bedömningar av betydelsen av denna bevisning.
Låt oss börja med fallet med Gary Lauck. Lauck är en infödd ortsbo från Lincoln i Nebraska. Under åratal publicerade han material som den judiska median här beskrev som “nynazistisk”, och han skeppade detta material till vänner i Tyskland, som distribuerade det till den tyska allmänheten genom “underjordiska” kanaler, till den tyska regeringens stora förtret, vilken inte tillåter tyskar att läsa sådant material. Den tyska regeringen har i själva verket länge klagat högljutt över Lauck, och clintonregeringen i Washington har bett om ursäkt och sagt att olyckligtvis fanns det inget den kunde göra för att straffa Lauck eller hindra hans publicistaktivitet, eftersom den amerikanska konstitutionen olyckligtvis tillåter amerikanska medborgare att göra den sortens saker. Nåväl, det fanns emellertid något som clintonregeringen kunde göra för att stoppa Lauck, och det är vad den gjorde. 1995, när Lauck besökte vänner i Danmark, tipsade herr Clintons regering, som håller ordning på amerikanska medborgares resor ut och in, den hemliga polisen i Tyskland, Verfassungschutz, att Lauck var i Danmark. Verfassungschutz bad den danska regeringen, som sedan andra världskriget inte varit mycket bättre än den tyska regeringen, att arrestera Lauck och utlämna honom till Tyskland. Och det är vad som skedde. Den tyska regeringen satte sedan Lauck i fängelse i fyra år.
Fundera på det. Lauck bröt inte mot någon lag i Förenta staterna, och han bröt inte mot någon lag i Tyskland. Den tyska regeringen fängslade Lauck på grund av hans fullt legala aktiviteter i Förenta staterna: på grund av hans konstitutionellt skyddade aktiviteter. Och clintonregeringen hjälpte den tyska regeringen att göra det. Judarna och de andra clintonisterna tycker om att tala om “frihet” och “medborgarrättigheter” och så vidare, men vad de menar är frihet för homosexuella att stoltsera med sin livsstil offentligt och bli ledare för pojkscouterna, frihet för haitier och mexikaner att strömma över våra gränser okontrollerat, frihet för svarta att råna och våldta vita i den trygga vetskapen att vita inte kan försvara sig själva eftersom regeringen har tagit ifrån dem deras vapen. Det är detta som de menar med “frihet”.
Clintonisterna menar inte frihet för vita amerikaner att utöva sina konstitutionella rättigheter. De hatar tanken på medborgarrättigheter för heterosexuella vita män. Det skrämmer dem. Heterosexuella vita män är fienden. De förtjänar inte frihet. Det är vad clintonisterna verkligen tror. De kunde inte själva komma på ett sätt att låsa in Lauck, så de fixade så att den tyska regeringen kunde göra det. Och sedan flinade de och satt på sina händer under fyra år medan Lauck ruttnade i ett tyskt fängelse. Inte ett ord i massmedia här och inte ett ord till protest från clintonregeringen till den tyska regeringen: inte ett enda brev från Madeleine Albright eller någon av de andra judarna som styr vårt utrikesdepartement.
Kan ni föreställa er det rabalder som Madeleine Albright skulle ha ställt till med om en jude från Förenta staterna hade arresterats av exempelvis den jordanska regeringen medan han besökte Jordanien och utlämnades till Irak på begäran av Saddam Hussein och sedan dömdes till fyra år i irakiskt fängelse eftersom han hade publicerat otrevliga saker om Saddam medan han befann sig i Förenta staterna? Kan ni föreställa er hur den vidriga gamla judinnan skulle tjuta tills Saddam släppte juden och bad om ursäkt? Vad jag menar är att Clintons utrikesdepartement verkligen skulle ha hotat med krig och skulle ha varit glada över att få spränga Bagdad med fler kryssningsrobotar. Men när precis samma sak sker med en amerikansk medborgare som är en heterosexuell vit man som Lauck, ignorerar clintonregeringen det, och massmedia ignorerar det. De tycker verkligen inte att Lauck borde ha någon yttrandefrihet eftersom han publicerar Politiskt Inkorrekta saker. Judarna och deras kollaboratörer i clintonregeringen är verkligen glada över att de kunde straffa Lauck för att ha publicerat saker som de inte samtycker till.
Nåväl, Gary Lauck avtjänade sina fyra år i tyskt fängelse och återvände till Förenta staterna tidigare i år. Sedan beslöt han sig för att köpa en pistol och ansökte om den vapenlicens som krävs enligt Nebraskas lagstiftning. På ansökan svarade han “nej” på en fråga om huruvida han varit tidigare dömd, eftersom han aldrig blivit dömd för något brott i Förenta staterna, och han ansåg sin dom i en tysk domstol beträffande sitt utövande av sina konstitutionella rättigheter i Förenta staterna vara falsk och utan legal verkan. Delstaten Nebraska kontrollerar rutinmässigt alla ansökningar om pistollicenser med FBI, och FBI rapporterade tillbaka att Lauck visst var en dömd brottsling på grund av den tyska regeringens anklagelser mot honom. Han arresterades förra veckan och åtalades för att ha vittnat falskt på sin tillståndsansökan. Han riskerar upp till fem år i fängelse och 10.000 dollar i böter. Judarna i clintonregeringen fnittrar verkligen över detta, men jag slår vad om att ni inte ens hört om det före denna sändning, såvida ni inte råkar bo i Lincoln i Nebraska. Vad detta mynnar ut i är ett bekräftande från den amerikanska regeringens sida av den tyska regeringens behandling av Lauck.
Ni förstår, det som gjordes mot Lauck är verkligen skändligt. Det borde inte få ske mot en amerikansk medborgare. Clintonregeringen lät det inte bara att ske utan protest, utan såg i själva verket till att det skedde eftersom clintonisterna inte tycker om det Lauck publicerar. De vill verkligen ha samma sorts lagar i Förenta staterna som judarna påtvingat Tyskland, så att bara Politiskt Korrekt tal tillåts av konstitutionen. De ljuger om det. De har byggt upp en skränig fasad av att försvara yttrandefriheten, men det är bara förespegling och hyckel.
Här är ett till exempel på deras bedrägeri som visar parallellerna mellan vad de gjort mot Tyskland och vad de gör mot Amerika. Först lite bakgrund: Sedan slutet av andra världskriget har den största judiska skumraskverksamheten varit att plundra tyskarna på “krigsskadestånd”. Den så kallade “Förintelsen” har använts för att suga ut mer än 60 miljarder dollar från det tyska folket för att kompensera judar för det påstådda lidande och de förluster de gör anspråk på att ha lidit under kriget som ett resultat av Hitlers antijudiska politik. “Oi, veh! Nazisterna tog allt vårt guld och satte oss i gaskammare. Nu ni måste betala oss!” Nåväl, denna verksamhet fungerade i mer än 50 år, men många tyskar tröttnade på den. De sa: “Nazisterna är allihop döda. Vi föddes först efter kriget. Vi är inte nazister. Vi är inte skyldiga er något.”
Så judarna bytte taktik. De sa: “Oi, veh. Det va inte bara nazister. Det va alla tyskar. Ni alla förfölja oss.” En judisk professor vid Harvard, Daniel Goldhagen, kom ut med en bok med titeln Hitlers villiga bödlar, vars tema var att alla tyskar, inte bara nazisterna, hade hatat och behandlat judarna illa, och således var alla tyskar skyldiga judarna skadestånd. Boken fick överdriven publicitet av den judiska median, och de hunsade tyskarna började kräla i stoftet och återigen be om ursäkt. Bara för att verkligen slå fast poängen, organiserade judarna och deras kollaboratörer en kringresande fotoutställning för att övertyga det tyska folket att hela det tyska militäretablissemanget, inte bara Hitlers SS-elit, hade förföljt judarna och begått illdåd mot dem under kriget. Därför stod alla tyskar fortfarande i skuld till judarna. Utställningen, kallad Utrotningskriget: Wehrmachts brott 1941-1944, har mer än 800 fotografier som sägs visa illdåd begångna av tyskar soldater. Under de fyra år som denna utställning har rest runt i Tyskland, har tyska veteraner och andra patrioter protesterat att många av fotografierna är förfalskningar och att hela utställningen i själva verket är en lögn avsedd att få tyskarna att känna skuld och ett knep för att pressa ur dem mer pengar.
Trots protesterna fortsatte de tyska lämlarna att se utställningen och känna sig skyldiga såsom avsetts. Och jag bör nämna att judar inte är de enda som befrämjar den. Förrädiska tyska liberaler i affärslivet, inom politiken och inom den akademiska världen, som har kopplat sina kärror till det judiska lokomotivet och försökt överträffa varandra i att uttrycka hat mot sitt eget folk, är entusiastiska supporters av utställningen. Dess största finansiella stöd kommer från en tysk miljardär och cigarettillverkare, Jan Reemtsma. Utställningen var planerad att påbörja en färd genom Förenta staterna nästa månad, med början den 2 december i New York.
Nåväl, allt det förändrades för några dagar sedan när några få modiga historiker trädde fram med övertygande belägg för att utställningen i själva verket är en lögn. Jag säger “modiga” eftersom regeringen i Tyskland sätter folk i fängelse för att de säger emot någon aspekt av “Förintelseberättelsen”. Historikerna presenterade ovedersägliga bevis för att många av “illdådsfotografierna” hade arrangerats efter kriget och att andra som visade verkliga illdåd var illdåd begångna av den sovjetiska hemliga polisen, NKVD. Historikerna framhävde att högar av kroppar på en del av fotografierna, som påstods vara offer för Wehrmacht, i själva verket var polska, tyska och baltiska civila som mördats av sovjetiska NKVD. Detta är särskilt pinsamt för utställningens befrämjare, eftersom NKVD vid den tid då fotona togs leddes och i hög grad befolkades av sovjetjudar. Så utställningen har dragits tillbaka medan frågan utreds. Den kommer trots allt inte att komma till New York nästa månad. Och det är för synd, för det skulle kunna göra de amerikanska lämlarna gott att få se vad judarna — dessa stackars, oskyldiga och förföljda älsklingar — själva gjorde mot icke-judar under kriget. Men låt mig berätta en sak för er: Om det inte hade varit för det faktum att bevis mot bluffen som grävts fram av ett fåtal modiga historiker hade börjat sippra fram till de historiska journalerna, där de inte längre kan ignoreras, skulle befrämjarna av denna antiwehrmacht-utställning skamlöst ha fortsatt sin ambulerande show och medvetet ha bedragit tyskar och amerikaner i syfte att befrämja sin egen judiska agenda.
Börjar ni förstå vad allt detta antyder? Låt mig ge er ytterligare ett aktuellt exempel. Innan Madeleine Albright iscensatte sitt mordlystna krig mot Serbien tidigare under det här året, var den judiska televisionen full av illdådshistorier om vad de fruktansvärda nazistliknande serberna gjorde mot de stackars oskyldiga och förföljda albanerna i Serbiens kosovoprovins. Innan bombandet började hävdade Rubin att 2.500 albaner redan hade dödats i Kosovo av serberna. Rubin och andra judar i regeringen och media påkallade oupphörligt och högljutt krig — bortsett från att de inte kallade det för “krig”; de kallade det “humanitär intervention”.
Uppmärksamma observatörer kan ha noterat att många av de påstådda serbiska illdåd som visats för amerikanska TV-tittare under förkrigstiden hade en kuslig likhet med varandra. Vi såg samma albanska kropp eller påstådda plats för massaker på våra skärmar kväll efter kväll, bara filmade från en annorlunda vinkel och med lätt annorlunda kommentarer varje gång. Avsikten var uppenbarligen att få några få dödanden att förefalla vara många. Och politikerna deltog i bedrägeriet. Innan bombandet började tillkännagav judarnas springpojke nummer ett i Storbritannien, clintonklonen Tony Blair, och jag citerar: “Vi måste agera för att rädda tusentals oskyldiga män, kvinnor och barn från en humanitär katastrof, från död, barbari och etnisk rensning av en brutal diktatur.” — slut citat.
Åtta veckor efter att bombandet börjat, när kriget började kritiseras allt mer av oliktänkare, tillkännagav Clintons judiske försvarsminister William Cohen i en ansträngning att bygga upp väljarstödet för kriget, att så många som 100.000 albaner i vapenför ålder hade mördats i Kosovo av serberna. Tony Blairs ministrar var inte lika upphaussande som Bill Clintons, men Blairs utrikesminister Geoff Hoon tillkännagav den 17 juni, och jag citerar: “Enligt de rapporter som vi samlat in... tycks det som om 10.000 människor har dödats i mer än 100 massakrer. Den slutliga tributen kan visa sig mycket värre.” — slut citat —
Efter att Slobodan Milosevic slutligen givit vika och tillåtit NATO sända sina trupper in i Serbien fortsatte media att tillkännage att stora antal albaner mördats av serber. När NATO hade ockuperat hela kosovoprovinsen fick vi fortfarande höra antal som 44.000 slaktade albaner, hundratals massgravar etc. Sedan sjönk antalet mördade albaner till 22.000, sedan till 11.000. Bernard Kouchner, Förenta nationernas huvudadministratör i det ockuperade Kosovo, tillkännagav att 11.000 kroppar redan hade upptäckts i massgravar över hela Kosovo. Ytterligare 20 rättsmedicinska lag skickades ner för att gräva upp massgravarna och räkna kropparna.
Nåväl, det var för mer än fyra månader sedan, och på något sätt har alla likjägarna, inklusive ett lag från FBI, lyckats finna en totalsumma av 670 kroppar tillhörande albaner, och alla av dem hade inte dödats av serber. Det börjar se ut som om det är allt de kommer att finna. Det är färre albaner än vad Madeleine Albright dödade av misstag när hennes “smarta” bomber for på villovägar eller hennes skjutgalna piloter sprängde flyktingkolonner. Och det är naturligtvis mycket mindre än det antal serber som mördats av KLA-gangstrarna under NATO:s beskydd sedan bombandet upphörde i juni. De morden fortsätter förresten dagligen, men den judiska median bryr sig inte längre om att rapportera dem.
Vad jag menar är att det håller på att bli lite pinsamt för dem. Om de började att rapportera de pågående morden på serbiska civila av KLA, så skulle det kunna påminna folk om att fråga om hur många albaner som serberna hade dödat, hur många massgravar som upptäckts och så vidare. Det är svårt nog att avhålla de mer fritänkande FN-observatörerna från att sprida ut fakta. Den ledande spanske kriminaltekniske utredaren, Juan Lopez Palafox, sa till en spansk tidning, och jag citerar: “De sa åt oss att vi skulle förbereda oss på att genomföra mer än 2.000 obduktioner. Resultaten är mycket annorlunda. Vi fann bara 187 kadaver, och nu ska vi åka tillbaka [till Spanien].”
Inspektörer blev tillsagda att det fanns en massgrav nära staden Ljubenic som skulle innehålla 350 kroppar. De grävde upp allting och fann bara sju kroppar. De fick höra att kropparna till 700 albaner hade dumpats i ett gruvschakt vid Trepca i norra Kosovo. Efter en omfattande genomsökning drog inspektörerna slutsatsen att det inte fanns några kroppar där alls.
Det kan förefalla en aning obetänksamt av judarna att försöka rättfärdiga ett impopulärt krig, såsom det aktuella mot Serbien, med mängder av falska illdådshistorier som de visste inte skulle tåla granskning. Men tänk bara på hur väl det fungerat. Madeleine Albright, Bill Clinton och Tony Blair kan fortfarande hävda offentligt att deras mordlystna bombning av Serbien var ett “humanitärt uppdrag”, att de räddade livet på många tusen albaner genom att jaga den serbiska armén ut ur Kosovo och att deras så kallade “fredsbevarande” trupper bringat fred och säkerhet i regionen. De kan göra dessa saker gällande trots de fakta som jag har anfört, ty bara några få röstberättigade vet sanningen. Bara några få röstberättigade är intresserade av sanningen. De flesta röstberättigade känner bara till vad de ser på TV, och TV är verkligen inte ute efter att få Madeleine eller Bill eller Tony att hamna i dålig dager. Det var ett judiskt krig, och således måste det ha varit ett gott krig, ett rättskaffens krig.
Jag ska upprepa: i en demokrati som den vi har i Förenta staterna är sanningen egentligen inte viktig. Det som är viktigt är vad massan av väljare tror är sant, och eftersom massan av väljare aldrig utreder någonting eller ens läser någonting oberoende, kontrollerar vem som än kontrollerar televisionen det de tror är riktigt. Någon som Gary Lauck kan få sina konstitutionella rättigheter kränkta, och väljarna kommer aldrig att få veta det, eftersom det inte kommer att vara med på TV.
Judarna kan koka ihop de skändligaste illdådshistorier, antingen om vad som påstås ska ha hänt dem under andra världskriget eller vad serberna påstås ha gjort mot albanerna innan Madeleine började sin bombning, och historierna behöver inte ens var trovärdiga för att vara effektiva. De kan vara de bräckligaste och genomskinligaste lögner, eftersom genomsnittsväljaren helt enkelt inte är tillräckligt urskiljande för att se genom dem. De tror på allt som Tom Brokaw eller Dan Rather eller Peter Jennings säger åt dem att tro.
Jag är verkligen förvånad över att den falska utställningen om Wehrmachts illdåd drogs tillbaka bara för att några få historiker ställde till väsen angående de förfalskade fotografierna och NKVD-judar som mördat tyska civila och skyllt det på tyskarna. Sportfånarna och fotbollsidioterna, som lär sig om vad som händer av Tom Brokaw, Dan Rather och Peter Jennings skulle definitivt aldrig ha uppmärksammat vad historikerna sagt. Om de tyska liberalerna inte varit så nogräknade kunde historikerna helt enkelt ha kastats i fängelse för “hattal”, utställningen öppnat i New York som planerat och lämlarna ha trott på allt de fått höra.
En sak som kan ha spelat in i krossandet av den förfalskade wehrmachtutställningen är att information om de falska fotona i den har cirkulerat på Internet under de senaste veckorna. Judarna arbetar hårt för att hålla vad de kallar för “hat” borta från Internet. Anti-Defamation League of B'nai B'rith, Simon Wiesenthal Center och andra judiska grupper bedriver lobbyverksamhet för att göra det obligatoriskt att ha vad de kallar “hatfilter” installerat på alla skol- och biblioteksdatorer så att barnen inte kan få sina sinnen förorenade av obekväma fakta om falska illdåd begångna av Wehrmacht eller falska gaskammarhistorier eller falska serbiska massakrer på albaner.
Nå, min poäng idag är att vad som händer i Tyskland och vad som händer i Förenta staterna är sammankopplat. Det är sammankopplat av samma lögner berättade av samma lögnare. Många av de saker som har begåtts mot Tyskland — massinvandring av icke-vita, det kulturella fördärvet, den icke-vita brottsligheten och så vidare — har också begåtts mot Förenta staterna. Förlusten av vår yttrandefrihet och mötesfrihet kommer att stå härnäst på tur.
Tack för att ni varit med mig idag igen.